l’Elephant

Elefanten är ett häftigt område, det vimlar av en massa väldigt speciella problem.
Jag har några riktiga projekt här som ligger på mitt absoluta max, inget av dom rök med idag, även om två av dom kändes “snudd” på möjliga… Men lite för mycket ursäkter och värme (eller hörde dom ihop) avgjorde att det inte blev så.

Tobbe, Karin, Edith, Erik, Lollo och Åke hängde med vår lilla familj och brände av en massa problem, rövarhistorier och najsiga fikastunder. Ett projekt som jag haft länge är fissure de Trio, ett svårstartat problem som “tyvärr” blivit nedgraderat till 6a… Varför nu det skulle göra någon skillnad för mig, problemet är busballt. Det enda som stör är det lite sandiga utsteget och stenen man har rakt under kroppen fem meter nedanför fötterna… No Problemo, Tobbe spottade, han tyckte det var otäckare än jag idag. Skönt för mig!

Missade att slå på kameran på den, men jag fick med “dagsflashen” på Lepreux.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=UAW9_bbtlBk]

Annars så var det mest repetitioner idag, Lepreux, dagsflash, flertalet blåa femmor. Och så gjorde jag en ny femma som jag lyckades filma när jag fullkommligt tappar fötterna… Något som bara normalt händer i mina mardrömmar.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=o7Ld8WRuTl4]

Jag satt även svart 38 igen, ett helt fantastiskt sva graderat till 6b. Sjukt känsligt och bara mysigt med maximal kroppsanspänning. Tyvärr så var minneskortet fullt när jag satt den så det blev ingen repetition från ny ball vinkel… Så här såg det i alla fall ut för några år sedan när jag repeterade det.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=Vrv9epUSSJw]

Robin har nästan klurat ut det där med att krypa, tyvärr för honom så åker han mest bakåt för tillfället, men några gånger har han lyckats ta sig lite framåt… När vi kommer hem får vi nog montera upp grinden i trappen.

Nu är det bara 10 dagar kvar, 2/3 delar av resan har gått. Imorgon åker Lollo, Erik och Åke hem, dan efter Tobbe, Karin och Eddan… Sen är det vi här igen. Vi har inte träffat KC-Gänget så mycket, men det blir lite annorlunda när man har knoddar. Vi är tvungna att ha det lite lätttillgängligt, bra base-camp och möjlighet till snabb reträtt om det blir kaos…

I höst har vi börjat spåna på en “pappa-resa” ner… Kan nog bli jäkligt skoj.

Imorgon blir det nog Gorge aux Chât igen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sjutton − fyra =